I slutet på maj drog vi igång stora målningsprojektet. Till min olycka skulle det gröna huset inte längre vara grönt - min älsklingsfärg. Men ingen lyssnade på mig - som vanligt. Det gröna huset blev grått. Till slut var det bara att gilla läget och dra sitt strå till stacken. Det skulle aldrig bli klart annars. 
Som tur var insåg mamma och pappa att inte bara mitt strå skulle göra en stack. Vi behövde fler strån. Ellys måleri fick komma och hjälpa till. Annars hade det aldrig blivit klart.
Vi kan väl säga så här, bebban tyckte inte det var superroligt att inte få vara med och måla. Oj vad hon hade velat måla!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar