fläskläppar och dubbelsängsrugby

Det går vilt till i mammas och pappas säng på nätterna, Nästan som en rugbymatch, bortsett från att mamma får sätta in tutten och klappa syrran i rumpan en gång i kvarten. Ömsom skavfötter, ömsom H-formation ligger vi. Ingen natt är den andra lik.

I natt lyckades Livet ta sig förbi både mig och pappa och landa med kind och läpp i golvet. Då vaknade hon ju förstås och vi med. Jag kan inte låta bli att tänka att om man kan ta sig förbi två så stora backar - sovandes- ja då är man en given forward.

Efter nattens match började syrran dagen med en rejäl fläskläpp och ett stort blåmärke på kinden.  Men det är ju inget som stoppar en forward.