God Jul allesammans!

Julkolan är kokad, snön ligger vit (än så länge) och julkänslan har infunnit sig! God jul på er allesammans!

Vov, vov, vov!

Livia säger Mamama och Dadda. Man hade kunnat tro att tredje ordet skulle bli Samsam eller något sådant men tji fick jag. Idag när mamma och Livia läste bilderbok kom det..... "Vov,vov!" Hon är hundtokig precis som morsan Lilla Livet!

Luciavecka

Idag var det äntligen dags för mitt Luciafirande. Kanske inte för att jag längtat så, utan mer för att det skulle bli väldigt skönt att äntligen få slippa att gå och våndas och vara nervös. Det löste sig bra till slut. Mamma och pappa fick reserverade platser längst fram för att kunna supporta och jag fick specialuppdraget att vara första notlysare åt fröken som spelade gitarr. Farmor lånade ut lykta och mamma fixade ljusslinga. Mamma sa att hon tyckte jag varit den modigaste av allihop som gått in först med min lilla lykta och lyst väg för luciatåget! Och som grädde på moset, eller kanske russin i bullen så låg det en present på min tallrik till kvällsmaten. En tapperhetsluciapresent! (Jag som inte ens visste att det fann såna...)








Syrran firade lucia på luciadagen. Det börjar stå klart att vi inte riktigt har ärvt samma i-fokus-gen syrran och jag. Medan jag tycker det är lite jobbigt med all uppmärksamhet så har hon inga bekymmer med att sätta sig mitt i centrum det lilla Livet. Allt för att få bättre koll. För koll har hon, på mycket numera. Igår när jag fick en jag-har-klippt-mig-pinnglass hade hon krupit över köksbordet innan våra tappade hakor trillat i bottenläge. Snabbare än blixten. Koll på pinnglass har hon tydligen!

Livia Blåton

Syrran har börjat skifta i blå toner. Den första fixade hon helt på egen hand (ett snabbt och intensivt möte med soffbordet skulle man kunna säga - sicken klocka det blev! Klockren!!). Den andra hjälpte jag henne med (Ni skulle sett den nacksvingen jag fick till! Det var schvung i den!!). Det var förra veckan.

Idag fixade hon till en ny (skrivbordet den här gången). Det kanske är varannnan gång som gäller, i så fall är det min tur att sätta dit en nu....

[bild kommer] - vilken cliffhanger!!

Rena snurren

Idag på eftermiddagen kände sig mamma lite risig
- Jag känner mig inte så bra Samuel, snurrig och yr och tung i kroppen
- Mamma, du har nog drickit för mycket.
- Va, hur menar du?
- Det kan bli så att man blir snurrig när man drickit för mycket.
- Jaså, vem har sagt det?
- Pappa!

Kultur, lek och mera kultur

 

Mamma jobbar hårt på att bibringa mig och syrran kultur. Under hösten har både jag och syrran hunnit med var sin teater föreställning. Jag var på Pettson&findus och syrran var på någon sorts bebisteater för några veckor sedan.

Idag var det dags för lite kultur igen. Den här gången var vi på utställning på museet tillsammans med farmor och farfar och Boråskusinerna. Det var kul. Efteråt blev det lek i lekparken utanför. Det var lattjo det med. Sen skulle man kunnat tro att det var färdigt, men tji fick jag. När de andra gav upp släpade mamma med sig mig och syrran till biblioteket för ännu mer kultur. Biljetter till Alfons Åberg-teater på lördag och så en hel trave böcker blev det.

Livia Huggtand och Trauma Overall

Tänderna poppar som popcorn ur munnen på tösa nu! Igår upptäckte vi ett risgryn till i Livias mun! Två stycken har hon numera... så länge de håller sig i underkäken är det lugnt men när det börjar poppa där uppe med... ja då hugger hon!

Idag fick jag äntligen hala på mig nya overallen. Eller ja... äntligen var det ju inte... Jag är ju pappas pojk och vill ju gärna att det ska vara som det alltid varit. Men trots att jag förhandlade hårt, hotate att inte gå till dagis och hela baletten så fick jag ge mig. Mamma vann och min gamla gröna overall, som jag haft hela förra vintern och halva förrförra, fick sälla sig till overallhimlen. Nu har jag en ny, svart - de gröna var tydligen slut. Som tur var är det lite orange på den, så den vart riktigt fräsig ändå när allt kom omkring.

Livia på rytmik

Idag var Livia och mamma på babyrytmik. De har gått en kurs under hösten och idag var det avslutning. Syrran har lärt sig massor! Hon har lärt sig vinka och klappa händer och spela maraccas (och smita iväg på egna upptåg). Hon tycker det är tokroligt när babybandet spelar maracas, det är favroriten har jag förstått.







Andra delar av rytmiken är lite mer ... ja...mysko. Här till exempel, här är syrran en ärta som rullar. På en badboll? Hur tänkte dom?

Tomteparad

Ingen riktig advent utan tomteparad. Som vanligt var inte vädret det bästa. I år var det ingen snöstorm i alla fall, det var bara vanlig storm - Berit. Men inte heller Berit kunde rå på den årliga tomteparaden. Nu var hon väl inte så besvärlig den där, inte hos oss i allafall. Men trots att det var en massa plusgrader så var det rätt kallt att stå där i den regnblandade snålblåsten. Men tomteparaden var fin, en tomte gav mig en godis och nu är det riktig advent!

1:a advent!

Första advent är här! Vi ägnade lördagen åt att göra all-in på förberedelserna. Efter ett däckbyte på bilen lite snabbt och lätt kom julpimpet fram. Adventsbelysningen ute och inne åkte upp. Vi bakade och brände pepparkakor. Lussebullarna skjutsades också in i ugnen. Jag tycker det är lite trist att göra som alla andra så jag gjorde pannkakor av degen istället. Jättefina pannkakor! Och så målade vi ljusen i adventsljustaken också, fint ska det vara! Glad första advent allesammans!

Eftersom pappa bara har två händer var han ju tvungen att göra av syrran någonstans när pimpet skulle in, åkturen uppskattades :-)

En dag med Tova

Idag har jag varit hemma hos Tova och lekt. Tova lärde jag känna eftersom vi var bebisar samtidigt och våra mammor fikade jäääämt. Mamma blev lite nostalgisk....

Det översta kortet togs i somras när Tova var hos mig och lekte... (passar bra nu i adventstider)

Det här kortet togs i mitten av april 2008. Då var vi 8 månader. Ser ut som om vi hade kul tillsammans redan då!

Ja just det ja...

...jag hade ju mer att rapportera om lillasyster. Vi gjorde ju en avstämning på BVC på 10-månadersdagen också. Yttapytta väger 8835 g och är 70,5 cm lång. Mamma bad BVC-tanten dra i lillasyster lite och mäta en gång till - men det hjälpte inte. Hon ligger efter det lilla Livet. Jag slår henne med 4 månader på vikten och med 2 månader på längden. När jag var 10 måndader vägde jag 11040 g och var 73,5 cm. Lite rejälare så att säga... men hon kanske tar sig...??

Eller så är det för att hon är tjej... Det märks förresten. Så fort hon får fatt i en kam försöker hon kamma sig. Det går inte jättebra. Men hon kanske lär sig...??

Livia 10 månader!

Idag fyller Lilla Bebba 10 månader. Kors i allsinadar, vart tog tiden vägen?! Lagom till 10 månadersdagen har hon fått sin första huggtand. Eller ja... några krokodilhugg blir det ju inte med 1 mm bissing i underkäken.

Hon har också lärt sig att applådera, äntligen! Publiken har varit lite väl tyst hittills, inte applåderat åt mina snygga skott eller tjusiga moves. Men det blir det ändring på nu!

Sen har jag kommit på hur jag ska muta henne. Bebba har fått en favrorit. Clementin!

Snälla tisdagen

I söndags var det Fars dag och idag är det Snälla tisdagen. Jag upplyste mamma om det redan vid frukosten. "Idag mamma ska jag inte slå dig .... så mycket!" (Man ska ju inte lova mer än man kan hålla)

Snörpalisa växlar upp

Vi börjar inse att vår lilla Snörpalisa är ett riktigt litet busfrö. Idag när vi var i köket tittade hon på mamma och mig med lurig blick. Sen satte hon iväg med en väldig fart. Som en vessla försvann hon runt hörnet ut i hallen och mamma och jag stod kvar som två frågetecken. Vi smög såklart efter. Snörpalisa har upptäckt trappan. När vi kom ikapp henne var hon redan på tredje trappsteget upp till andravåningen. Busebus!

Farsdag!

Igår var mamma och jag och köpte present till pappa. Det var så roligt och spännande att jag bara var tvungen att berätta för pappa var det var när vi kom tillbaka till bilen! Tyvärr fick jag inte ge honom paketet då utan var tvungen att vänta till idag. Dumt.

Det dumma med att skjuta upp saker är att man lätt glömmer dom. Som imorse till exempel. Då vaknade jag med en känsla av att det kanske låg en död mus i vindsförrådet i mitt rum. Jag övertalade mamma att se efter och döm om min förvåning. DET LÅG EN DÖD MUS I MITT VINDSFÖRRÅD! Jag sprang raka vägen till pappa som fortfarande låg och sov "PAPPA, PAPPA, VAKNA! DU SKA TA BORT DEN DÖDA MUSEN!!" Pappa såg först yrvaken ut. Sen såg han lite oförstående ut. När han förstått hur det låg till såg han lite olycklig ut. Men han gick upp och tog bort den döda musen. Sen tvingade vi honom att kolla alla de andra vindsförråden också. Vi hejade på. När han var klar tittade han på mig och mamma, suckade och sa "skulle inte jag kunna få de där handskarna som ligger i ett paket i garaget nu?" OJ! PAPPADAGEN! Det hade vi alldeles glömt av mitt i all mus-ståhej... Stackars pappa! Men han blev glad, och jag tror han blev lite överaskad också, när han öppnade paketen och såg att han hade fått ett par riktigt fina handskar.

Livias första vända i karet

Ikväll premiärbadade syrran och mamma i badkaret. Med det skulle man kunna tro att syrran inte är så renlig av sig men si det är hon visst. Hon har hittills utsatts för samma omilda behandling som jag. Vi blir inslängda i duschen på löpande band. Effektivt? - Ja. Kul? - Nej. Men nu har hon uppgraderat sig till badkaret med en massa leksaker istället. Lilla Livet sken som en sol, leksakerna roade så där men det var ofantligt kul att plaska lite försiktigt på vattnet. Tsi...

Någon bild på denna blöta stund blir det inte, den sparar vi för familjealbumet. :-)

Krypet en månad

Idag har syrran varit ett litet kryp i en månad. Det var på mormors hala klinkers förra månaden som hon fick till det ordentligt. Kusin Rasmus - som hon golvade på Kusin-Kajsas konfirmation blev återigen alldeles betagen av henne.

Nu var det ju inte bara krypskola för Livia på Ostkanten. Förutom att vi hann att leka ordentligt med alla tre kusinerna så hann vi träffa Alva, Elsa, Petter, Gunnar, Dennis, Ella och Gustav också... det var så många så jag hoppas att jag inte glömt någon nu...

Här hänger jag med Alva, hon är dubbelt så gammal som jag typ. Coolt att hon vill hänga med mig. Stort. Hänger man med stora tjejer blir man tvungen att utmana sig själv lite. Jag åkte efter mycket vånda stoora plåtrörsrutschkanan OCH linbanan. Det ni!

Borta bra, men hemma bäst, det var ett kärt återseende med pappa när vi kom hem efter 10 dagar på Ostkanten.

En timme hit eller dit?

I helgen ställde vi om till vintertid. Sedan dess är det ingen ordning på något längre. På morgnarna är det helt plötsligt jag som får gå runt och vara Förste Väckare istället för att få vara den som får sova längst. När det det är dags för mellanmål är jag så hungrig att det varken hinns med några hockematcher eller annat hitte på för att krångla med morsan. Ännu värre är det till kvällen, magen skriker så efter mat att pappa inte längre hinner hem till kvällsmaten. Men allra värst är det det sen, sovklockan ringer mitt i Bolibompa! Hur ställer man om Mat-och-sov-klockan till vintertid?!

Godis eller bus!!!

Idag kom det utklädda barn och ringde på vår dörr. Godis eller bus?!!! sa de. Godis?! Det är ju måndag? Helknasigt. Mamma förklarade att vi var tvungna att ge dem godis för annars skulle vi få ketchup i brevlådan. Ännu tokigare. Men vi åt ju upp godiset på halloweenpartyt i helgen. Mamma ler lite skevt. Då ser jag att hon håller i Fått-någongång-men-äckligt-godis-lådan och jag blir alldeles förfärad. "MEN MAMMA!" Mamma tror att jag blir avis på det bortskänkta godiset och jag blir tvungen att avbryta henne "Men MAMMA! SA DU INTE till dem att det var ÄCKLIGT GODIS!!!"

hockeysäsongen inledd...

Idag trotsade vi högsommarvärmen och
inledde säsongen. Mamma fick imma på glasögonen när hon lämnade hallen och kom ut i värmen igen. Tokigt - ja. Kul - Jajamensan!

kalashelg!

Kalas i dubbla sittningar blev det i helgen. Kalas i kvadrat. Inte mer än rätt när man fyller fyra år. Först kom mormor och morfar, sen fyllde det på. Boråskusinerna, sysslingarna och farmor och farfar. Ja nästan hela konkarongen faktiskt kom för att fira mig. Behöver jag säga att jag mådde som en prins?!



Dagen efter tog vi en kalasrepris med kompisgänget. Det blev ett kalas med studs! Och fiskdamm. Och tårta. Regnbågstårta - precis som Alfons!

Livia 7 månader

Lilla yttapytta är inte så pyttig längre. Hon har börjat gå på upptäckarfärder och se sig om härhemma nu. Nu kan man inte längre vara säker på att hon är kvar i samma rum som man lämnar henne.

Snabb är hon också, hon kan åla som en riktig kommandosoldat min lilla syster.

Vikarierna

Det inte ofta men på sistone har det hänt att mamma smitit iväg hemifrån ett tag. Då är det jag och pappa som får sköta lillasyster.

Eller ja.... det blir väl mest jag då. Det är ju jag som vet hur man gör.

Livia 6 månader

Lagom till Livias 6-månaders dag tyckte vi att det var dags att se över status.

Ny data för lillasyster är 7 kilo jämt och 63,5 cm.

Mamma påstår att hon är glupskare än jag, men det har jag svårt att tro. Jag leder ju, samma notering för mig var + 2 kg och + 3 cm. Yttapytta!

Konfakalas

Igår var vi på kusin Kajsas konfirmation. Jag slapp det tråkiga och behövde bara vara med på det roliga. Jag och killkusinerna lektestade stans bästa lekparker tillsammans med pappa medan resten satt på kyrkbänken. Livia drog en nitlott och fick sitta på kyrkbänken hon med, men hon är en tuffing. Hon stod pall.

Vi mötte upp Kajsa och kyrkgänget när det var dags för konfakalaset med släkten. Än en gång lade lillasyster beslag på den äldsta killkusinen i sällskapet. Den här gången var det Rasmus som blev golvad.

Fast jag vet inte vem som var mest betagen i vem egentligen. Lillasyster gjorde förtjusta ljud och kunde inte hålla fingrarna i styr.

Äventyr på ostkanten

Efter ompackning bar det av till ostkanten. Där knöt jag upp svansarna på allihop på äventyrsbanan. Mormor, morfar, moster, farmor, farfar, farsan och morsan, allihop fick de se sig slagna när jag gjorde en hole-in-one på bana tolv. De tappade hakan hela gänget, kul, kul!

Vi tog färjan över till Solen och Vindarnas ö. Det var en bra färja - den hade Twischter! Den bästa glassen av alla!

Första stoppet på ön var hos Långe Erik. Jag trodde det var sysslingen vi skulle hälsa på men så var det ju inte riktigt...

Härliga dagar vid kusten!

Vi började semestern med härliga dagar av sol och bad. Jag jobbade hårt med vägprojektering och kanalbygge. Det kunde inte hjälpas att vattnet var alldeles ljummet, måste man jobba så måste man.




Lillasyster kämpade hårt hon också, hon jobbar hårt på att få till krypet. Hittills har hon lyckats med 1 dm ungefär, det går om hon kör ner huvudet i backen och drar upp knäna. Ska hon ta sig längre sträckor tar hon till sin rullteknik speciale... Hon är grym på att rulla sig fram! Rull-rull-rull-magvrid-rull-rull-rull och vips är hon framme!

Kusiner är livet!

Vi började semestern med att fira kusin Louis födelsedag. Jag tänkte hockey, fotboll, brottningsmatch.... Ja, allt med ös typ. Det blev dock inte riktigt som jag tänkt mig. Alla mina planer kom på skam. Loui hade bara ögon för sin lillkusin den här gången, ja alldeles betagen av lilla Livet blev han faktiskt. Den lilla charmknuttan! Hade det inte varit för studsmattan i hans trädgård hade jag nog blivit sur, men nu gick det ju bra ändå. Jag ÄLSKAR studsmattor!

Mösseberg

Pappas födelsedag firade vi med picknick på Mösseberg. Tanken var att vi skulle titta på djuren och ha det mysigt och trevligt. Det hade vi förstås, fast inte just under picknicken. Det var snarare djuren som tittade på oss än vi på dom om man säger så...

Först kom Herr And, och var närgången och strök längs fikabordet. Han hade inte många centimeter till godo till kroppskontakt....

Sen fick vi celebert besök. När han hoppade upp på vår sittbänk trodde jag det var kört.... Men vi lyckades psyka iväg honom, för säga något - det vågade vi inte....