Spök i maskinen

Den här gången är det inte mitt fel att det dröjt så mellan inläggen. Vi haft spöken hemma. Och då menar jag inte Laban och Labolina i min spjälsäng utan RIKTIGA spöken. De bor i den externa hårdisken vi införskaffat. Förra veckan när morsan lagt över familjens samtliga foton och filmer på disken för att tömma datorn så bestämde sig spökena för att lattja lite med henne. Morsan tjuter högt när hon upptäcker att alla fotomappar är borta. Farsan trodde hon skojade, men han kunde inte heller hitta dem. Inte farbror Ruben heller, som är dataproffs. Borta, väck, nada! Inte visste jag att mammor kunde böla så mycket. Shit man.....

Men så efter en vecka tyckte spökena i maskinen att det var dags att sluta plåga min ledsna mamma. Och simsalabim, så var hela filträdet tillbaka igen! Tack spöket! Tack för att du återställt husefriden och bloggfriden. Tack, tack!
PS. Nu får du spöka så mycket du vill för morsan kastade sig över CD-brännaren när du spökat tillbaka korten igen.