Idag var Livia och mamma på babyrytmik. De har gått en kurs under hösten och idag var det avslutning. Syrran har lärt sig massor! Hon har lärt sig vinka och klappa händer och spela maraccas (och smita iväg på egna upptåg). Hon tycker det är tokroligt när babybandet spelar maracas, det är favroriten har jag förstått.
Andra delar av rytmiken är lite mer ... ja...mysko. Här till exempel, här är syrran en ärta som rullar. På en badboll? Hur tänkte dom?
Ingen riktig advent utan tomteparad. Som vanligt var inte vädret det bästa. I år var det ingen snöstorm i alla fall, det var bara vanlig storm - Berit. Men inte heller Berit kunde rå på den årliga tomteparaden. Nu var hon väl inte så besvärlig den där, inte hos oss i allafall. Men trots att det var en massa plusgrader så var det rätt kallt att stå där i den regnblandade snålblåsten. Men tomteparaden var fin, en tomte gav mig en godis och nu är det riktig advent!
Första advent är här! Vi ägnade lördagen åt att göra all-in på förberedelserna. Efter ett däckbyte på bilen lite snabbt och lätt kom julpimpet fram. Adventsbelysningen ute och inne åkte upp. Vi bakade och brände pepparkakor. Lussebullarna skjutsades också in i ugnen. Jag tycker det är lite trist att göra som alla andra så jag gjorde pannkakor av degen istället. Jättefina pannkakor! Och så målade vi ljusen i adventsljustaken också, fint ska det vara! Glad första advent allesammans!
Idag har jag varit hemma hos Tova och lekt. Tova lärde jag känna eftersom vi var bebisar samtidigt och våra mammor fikade jäääämt. Mamma blev lite nostalgisk....
...jag hade ju mer att rapportera om lillasyster. Vi gjorde ju en avstämning på BVC på 10-månadersdagen också. Yttapytta väger 8835 g och är 70,5 cm lång. Mamma bad BVC-tanten dra i lillasyster lite och mäta en gång till - men det hjälpte inte. Hon ligger efter det lilla Livet. Jag slår henne med 4 månader på vikten och med 2 månader på längden. När jag var 10 måndader vägde jag 11040 g och var 73,5 cm. Lite rejälare så att säga... men hon kanske tar sig...??
Idag fyller Lilla Bebba 10 månader. Kors i allsinadar, vart tog tiden vägen?! Lagom till 10 månadersdagen har hon fått sin första huggtand. Eller ja... några krokodilhugg blir det ju inte med 1 mm bissing i underkäken.
I söndags var det Fars dag och idag är det Snälla tisdagen. Jag upplyste mamma om det redan vid frukosten. "Idag mamma ska jag inte slå dig .... så mycket!" (Man ska ju inte lova mer än man kan hålla)
Vi börjar inse att vår lilla Snörpalisa är ett riktigt litet busfrö. Idag när vi var i köket tittade hon på mamma och mig med lurig blick. Sen satte hon iväg med en väldig fart. Som en vessla försvann hon runt hörnet ut i hallen och mamma och jag stod kvar som två frågetecken. Vi smög såklart efter. Snörpalisa har upptäckt trappan. När vi kom ikapp henne var hon redan på tredje trappsteget upp till andravåningen. Busebus!
Igår var mamma och jag och köpte present till pappa. Det var så roligt och spännande att jag bara var tvungen att berätta för pappa var det var när vi kom tillbaka till bilen! Tyvärr fick jag inte ge honom paketet då utan var tvungen att vänta till idag. Dumt.
Ikväll premiärbadade syrran och mamma i badkaret. Med det skulle man kunna tro att syrran inte är så renlig av sig men si det är hon visst. Hon har hittills utsatts för samma omilda behandling som jag. Vi blir inslängda i duschen på löpande band. Effektivt? - Ja. Kul? - Nej. Men nu har hon uppgraderat sig till badkaret med en massa leksaker istället. Lilla Livet sken som en sol, leksakerna roade så där men det var ofantligt kul att plaska lite försiktigt på vattnet. Tsi...
Idag har syrran varit ett litet kryp i en månad. Det var på mormors hala klinkers förra månaden som hon fick till det ordentligt. Kusin Rasmus - som hon golvade på Kusin-Kajsas konfirmation blev återigen alldeles betagen av henne.
Här hänger jag med Alva, hon är dubbelt så gammal som jag typ. Coolt att hon vill hänga med mig. Stort. Hänger man med stora tjejer blir man tvungen att utmana sig själv lite. Jag åkte efter mycket vånda stoora plåtrörsrutschkanan OCH linbanan. Det ni! 
Borta bra, men hemma bäst, det var ett kärt återseende med pappa när vi kom hem efter 10 dagar på Ostkanten.
I helgen ställde vi om till vintertid. Sedan dess är det ingen ordning på något längre. På morgnarna är det helt plötsligt jag som får gå runt och vara Förste Väckare istället för att få vara den som får sova längst. När det det är dags för mellanmål är jag så hungrig att det varken hinns med några hockematcher eller annat hitte på för att krångla med morsan. Ännu värre är det till kvällen, magen skriker så efter mat att pappa inte längre hinner hem till kvällsmaten. Men allra värst är det det sen, sovklockan ringer mitt i Bolibompa! Hur ställer man om Mat-och-sov-klockan till vintertid?!
