Idag har jag hoppat mellan roligheterna. Började med att smacka i mig värsta goda tårtan hos Tess. Barbapappatårta - hemgjord dessutom - den gick inte av för hackor! Men mamma fick ångest... 
Efter ett mellanstopp hos tant Christina åkte vi hem. Sen kom kusinerna med faster Eva i släptåg. Yiheee... vilt var bara förnamnet. Grejorna ven i luften, mamma skrek och Eva gjorde stora ögon. Tyvärr stannade de inte så länge, men vi hann med en brottningsmatch på vägen ut.
Igår fyllde lillasyster 2 månader och idag gjorde vi en ny avstämning på henne på BVC. Men först var hon med mamma och fick massage. Det gillade hon, lillasyster var med på noterna och snackade med morsan hela passet. Hon är en rätt gladlynt liten rackare min syster - bränner av leenden på löpande band - det har hon nog efter mig, eller vad tror ni?
Eftermiddagen tillbringade vi med Stina och Astrid. Stina ville helst sitta framför TVn men jag släpade med henne ut i vårsolen och vårblåsten. Vi gjorde sandkakor på löpande band Stina och jag.
Min lillasyster är ju alldeles bedårande, så söt att man inte kan sluta titta på henne... Men tittar man länge på något så kan man även hitta konstigheter. Det gjorde jag idag.
Hittills har det inte varit någon vidare fart på henne, så varför i allsindar har lillasyster halkskydd på strumporna?
Pappa och Livias match blev en riktig långkörare. Pappa har fjäskat för lillasyster hela veckan. Efter mycket fjäsk och med TVn som gemensamt intresse gick hon med på att bli hållen - bara hon slapp att se honom.
Till och med lite soffmys lyckades pappa få till - bara hon slapp att se honom.
Sent i lördags eftermiddag kastade pappa in handduken - nästan. Så långt som till hyveln kunde pappa inte sträcka sig men trimmern ställdes på det allra kortaste läget. Sedan dess råder husefrid hemma hos oss. Matchen är avblåst. Livia vann och skägget rök :-)
Idag sken solen och man kunde riktigt känna att våren är på gång! Vad kunde passa bättre än en hockeymatch? Hela familjen engagerades i matchen. Jag spelade i lag Skara och pappa fick vara Sverige. Lillasyster placerade vi på läktaren som publik och mamma fick vara Domherre. Vilken härlig dag!
Man ska vara mån om sig själv också. Jag såg till att Domherren blåste av för time-out emellanåt också... 
Livia är fortfarande riktigt sur på farsan, men hon har mjuknat lite, lite. Hon låter honom göra skitgörat på nåder. En välfylld bajsblöja eller så får han byta, men försöker han sig på lite soffmys blir hon skogstokig.
Sedan lillasyster föddes har jag fått mycket mer tid att leka hemma. Häromdagen lekte mamma och jag med mina nya storebrorsbilar. Efter en stund kände vi att leken krävde fler racerbilar. Vi gick på racerbilsjakt. När vi letade i korgar och backar efter fler racerbilar blev det väldigt tydligt. Morsan kan INGET om bilar! Morsan plockade upp en bil som hon tyckte vi skulle ha med...
I helgen hämtade mamma och pappa stege, såg och grensax och så gick de loss på äppelträdet. Det blev nästan inget kvar av det stackars äppelträdet. Jag insåg att jag var tvungen att göra något.
Rädda det som räddas kan tänkte jag och riktade in min räddningsaktion på plommonträdet. Det står närmast och jag förstod ju att det låg lite risigt till nu när mamma och pappa fått schwung på sågar och saxar.
Både mamma och jag har försökt få pappa att förstå att han borde vara hemma mer med oss. Vi har inte lyckats något vidare, på senaste tiden har vi knappt sett röken av honom. Nu har lillasyster gett sig in i debatten. Hon kör strejkmetoden. "Vill inte du vara med mig vill inte jag vara med dig!" säger lillasyster till pappa.
Lillasyster är envis, hon har hållit i hela helgen. Hon har gjort helt klart för farsan att hon inte tänker godta några fagra löften, det är bara upp till bevis som gäller. Så fort han kommer i närheten så illvrålar hon. Hon vrålar så mycket att hon glömmer att andas. Jag är rätt så säker på att lillasyster vinner den här matchen. Känner på mig att pappa kommer hålla sig hemma lite mer nästa vecka....
Vi passade också på att hälsa på alla djuren, det är ju inte bara Skilo som fått komma till gården. Vi träffade Agda, som blivit sparkad från Värpfabriken. Agda och hennes vänner värper som aldrig förr numera. Eller som de säger på gården " Det bara sprutar ut ägg ur röva på dem!"
Vi hälsade på de glada grisarna också. De skuttade runt och var riktiga busgrisar. Jag ville helst stanna där och titta hela tiden så coola var de. Vi gick tillbaka till grisarna så många gånger vi kunde innan det var dags för dem att sova middag, då fick vi inte gå in dit mer.
Mamma blev hungrig inne hos grisarna. Hon började prata julskinka och grillad flintastek. Ibland begriper jag mig inte på henne..... 
Igår tog jag med mig lillasyster till doktorn. Idag kontrade lillasyster med att släpa med mig till tandläkaren.
Idag är det fettisdagen. För att få sin semla måste man äta upp sin mat. Men det finns även andra fördelar med att äta upp sin mat....
Först drog doktorn lillasyster i bena och så såg han nästan lite förvånad ut. Sen drog han henne i armarna och så satte han henne upp och då såg lillasyster nästan lika förvånad ut hon. Läkaren konstaterade att hon var en stark liten rackare i både ljumskar och nacke. Men det hade ju jag kunnat tala om för honom, så hade han sluppit dra henne i armar och ben....Ja, just det ja, höll på att glömma.... Livia är idag 6 veckor och 2 dagar, väger 4330 g och är 54 cm lång.
Äntligen dagisdag igen! På mina dagisfria dagar har jag hunnit med en hel massa besök. Först kom mormor och morfar - mysigt. Sen kom Stina och Astrid med föräldrar - mysigt, Sen, eller kanske slank han in genom dörren samtidigt som Stina, kom Feber - inte mysigt. Den senare var en envis och elak rackare som hängde kvar i hela helgen. Men idag har jag äntligen fått träffa mina kompisar på dagis igen!